Verksamhetsberättelse för år 2010

Under verksamhetsåret fortsatte besvärsnämndens främsta ambition vara att minska de senaste årens anhopning av ärenden, och ansträngningarna var framgångsrika. Redan år 2009 hade nämnden avgjort fler ärenden än någonsin tidigare, och samma utveckling fortgick år 2010 då 5.547 besvärsärenden avgjordes. Sammanlagt 5.134 besvär, omkring 100 färre än det föregående året, lämnades in och vid årets utgång var de anhängiga ärendena nästan 400 färre än vid det föregående årsskiftet.

På initiativ av riksdagens biträdande företogs vid besvärsnämnden under hösten ett inspektionsbesök som gällde besvärsnämndens verksamhet, behandlingen av besvär i nämnden och uppfyllandet av kraven på god förvaltning i samband med den. Också justitieombudsmannens inspektionstema för år 2010, tillgodoseende av de språkliga rättigheterna och kraven på ett gott språkbruk, togs upp vid inspektionen. Ett slumpmässigt urval beslutskopior hade getts in till justitieombudsmannens kansli i förväg. Enligt inspektionsberättelsen hade besluten motiverats väl och språkbruket i dem var oklanderligt. Inspektionsbesöket föranledde inte heller i övrigt några åtgärder.

Under året gav besvärsnämnden två utlåtanden som hade begärts. Det ena av dem var ett utlåtande till social- och hälsovårdsministeriet om en proposition med förslag till lag om besvärsnämnden och till vissa lagar som har samband med den. Det andra var ett utlåtande till justitieministeriet om en mellanrapport som en arbetsgrupp hade avgett om utvecklingen av förvaltningsrättskipningen.

Vid årets utgång gavs en lag om besvärsnämnden för olycksfallsärenden (1316/2010) och en lag om ändring av lagen om olycksfallsförsäkring (1317/2010).

De bestämmelser om besvärsnämndens uppgifter och sammansättning, behandling av ärenden i besvärsnämnden och grunderna för finansiering av nämndens verksamhet som tidigare hade funnits i lagen om olycksfallsförsäkring flyttades till lagen om besvärsnämnden för olycksfallsärenden. En nyhet består i att det i den nya lagen föreskrivs att besvärsnämndens ordförande, som innehar uppdraget som huvudsyssla, förordnas tills vidare. Också systemet med suppleanter för ordförandena reviderades på så sätt att en enda suppleant som är gemensam för ordföranden med uppdraget som huvudsyssla och vice ordförandena med uppdraget som bisyssla numera förordnas. Suppleanten kan vara ställföreträdare för dem alla. Efter att lagen hade antagits förordnade statsrådet medlemmarna i besvärsnämnden för åren 2011–2015 i enlighet med de nya bestämmelserna.

Den förstärkta sektionens sammansättning stärktes och förutsättningarna för beslutförhet sågs över. Dessutom möjliggör lagen att en endomarsammansättning tillämpas när de enklaste ärendena avgörs.

I besvärsnämnden har det redan tidigare varit möjligt att verkställa muntlig förhandling för att ett ärende ska kunna utredas, antingen med stöd av 37 § i förvaltningsprocesslagen eller på begäran av en part i enlighet med 38 § i samma lag, men det har inte gått att tillämpa lagens 39–50 §. Därför har det inte varit möjligt att t.ex. höra vittnen muntligt under ed. I den nya lagen har missförhållandet avhjälpts. Dessutom förenhetligades bestämmelserna om muntlig förhandling i de olika besvärsnämnderna inom området för social trygghet.